Första mötet med hälso- och sjukvård inför en eventuell magsäcksoperation

Jag har ju som jag nämnt tidigare kämpat med vikten och bantat mer eller mindre hela mitt vuxna liv. För lite drygt två år sedan kom jag till ett läge där jag för första gången i mitt liv övervägde möjligheten att kanske kunna göra en operation för att minska magsäcken. Jag var så otroligt less på att jojobanta och svälta mig själv. Jag mådde inte alls bra, varken fysiskt eller psykiskt. Just då bar jag på cirka 30 kilo för mycket och sökte därför info på nätet för att se om jag kunde få någon hjälp.

Riktlinjer

  • För att få göra en magsäcksoperation genom landstinget ska du i de flesta landsting ha ett BMI över 35.
  • En del landsting tillämpar BMI 40 som normalgräns men BMI 35 kan komma ifråga om man till exempel lider av diabetes eller sömnapné.
  • De flesta privata aktörer däremot har en gräns på BMI 30 för att det ska bli aktuellt med operation men då kostar det ju en slant.

Så pass mycket info fick jag alltså fram när jag började min research. Jag anade väl nånstans att jag inte skulle kvala in till att erbjudas en överviktsoperation genom landstinget. Men hoppet är ju det sista som överger en och till slut tog jag mod till mig och ringde för att boka en tid på vårdcentralen för att eventuellt kunna få en remiss.

Kontakt

När jag ringde till vårdcentralen möttes jag av en riktig surkärring i tidsbokningen. Hon meddelade överlägset att eftersom mitt ärende minsann inte var det minsta akut så fick jag bereda mig på att vänta ett tag. Hon bokade därefter in mig på en tid drygt tre månader senare… Jag som brukar ha mål i mun blev helt stum av hennes bemötande och kom mig inte för att ifrågasätta det överhuvudtaget. Då passade hon på att avsluta samtalet illa kvickt. Så där satt jag med telefonen i handen och fattade inte riktigt vad som hade hänt. Några veckor hade jag väl räknat med att få vänta på en läkartid, men kanske inte flera månader direkt…

När det började närma sig så började jag bli nervös. Men jag kunde ju knappast få ett sämre bemötande än jag fick när jag bokade tiden resonerade jag. Så fel jag hade…

 

Läkare i behov av en ordentlig charmkurs

Läkaren jag skulle träffa tog god tid på sig innan han dök upp. Cirka 45 minuter efter utsatt tid kom han äntligen. Det kan bero på akuta händelser och jag säger inget om det. Men jag lade genast märke till att han när han väl dök upp så verkade han direkt ointresserad. Han mötte inte ens min blick! Jag blev såklart ännu mer nervös och när jag lite osammanhängande framförde mitt ärende synade han mig utan ett ord uppifrån och ner, riktigt nedvärderande. Han pekade därefter på vågen som stod bredvid britsen jag satt på och sa att jag skulle ställa mig på den. Jag tog av mig skorna, gjorde som han sa och höll andan.

 

Konsten att såga längs fotknölarna

Jag hade inte vägt mig sedan jag fick min tid hos läkaren tre månader tidigare och visste inte riktigt vilken vikt som väntade. Det enda jag visste var att jag bar på en rejäl övervikt. Vågens siffror lyste ilsket rött och visade att jag vägde 105 kg. Först efteråt räknade jag ut att det motsvarade ett BMI på 35.4 och räknades som fetma grad 2. Men det var inget som läkaren brydde sig om att kolla där och då. Han mötte som sagt inte min blick utan fäste istället blicken lite till vänster om mitt huvud. Därefter sa han på ett otroligt överlägset sätt:

”- Lilla vän. Du har två val. Antingen går du hem och äter upp dig lite mer än vad du redan har gjort eller så får du faktiskt betala för en fetmaoperation själv. Vi har en gräns på BMI 40 för att vara aktuell för sådana operationer i det här landstinget och du kvalificerar dig inte för det. Jag behöver jag ingen BMI-räknare för att kolla det. Det syns.”

Illa bemött, bedömd och bortdömd…

Det han sa var alltså ”- Du är fet men inte tillräckligt fet”, fast med lite andra ord…

Jag tror att jag satt och gapade av förvåning över hans överlägsna attityd och bemötande. Han fick mig helt ur fattning, jag var mållös! Han frågade inget! Inte hur jag mådde, inget om min vikthistorik, inte hur jag kommit fram till mitt beslut, ingenting! Han gick helt sonika ut genom dörren istället. Han sa varken tack eller adjö!

Jag tappade det helt där och då, självkänslan fick sig återigen en rejäl smäll. Jag var alltså inte tillräckligt överviktig för att få hjälp. Och det är okej, regler är regler, det var inte det jag reagerade på. Det som tog mig så hårt var sättet som jag blev bemött på, jag kände mig riktigt jäkla idiotförklarad!

Så vad gjorde jag då? Jo, jag gick hem och slickade mina sår, tröståt mig till några kilon till och var helt under isen ett bra tag. Sedan tog det mig nästan ytterligare ett år av mer bantande och svältande innan jag bestämde mig för att försöka genomföra en operation privat istället. Och det, mina vänner, är ett av mina bästa beslut någonsin!

Behöver jag säga att jag aldrig mer tänker sätta min fot på den där vårdcentralen?

Sharing is caring!

5+

Kommentarer

Jag som jobbar inom vården säger; maila läkarens chef och tagga detta inlägg. Så här får man inte göra!
Kram
Louise

0

Jag har varit i kontakt med både ansvariga och patientnämnden, med blandat mottagande. Den aktuella läkaren jobbar inte kvar längre som tur är. Tyvärr arbetar han ju säkert någon annanstans… Har också listat mig på en annan vårdcentral då det inte är första ggn jag/vi blir tråkigt bemötta där. Men jag har numera lämnat det hela bakom mig, även om det såklart satte sina spår.

0

Tack för att du delar med dig och så otroligt trist upplevelse 🙁 Dock också mitt skäl till att jag inte ens valde att försöka få remiss genom sjukvården. Orkade/orkar inte ta mig igenom något sådant mentalt. Utan väljer att betala själv. Operation 1/4 på Aleris i Malmö så nu börjar det närma sig…

0

Tack för att du läser och även kommenterar! ??
Ja, så himla tråkigt att man ska behöva vara rädd för hur man ska bli bemött! Tydligen vanligare än vad jag trodde, med tanke på reaktionerna jag fått genom detta inlägg… Sorgligt att en del får bete sig hur som helst och fullkomligt trampa på någon som redan ligger. ??
Men lycka till med din op! Det kommer vara bland det bästa du gjort, jag lovar! ? Aleris i Malmö är ett superbra val, jag gjorde min sleeve där!

0

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Fler inlägg