Toughest

Känns nästan overkligt att jag faktiskt sprungit mitt första hinderbanelopp. Och loppet vi valde var Toughest i Stockholm, 8 km med löpning i terräng och ca. ett 30-tal hinder. Och vi hade från början bestämt oss för att springa som ett lag och hjälpas åt hela vägen och det gjorde vi. Riktigt roligt att ha varandra som hjälp och pepp hela vägen!

Och för att nämna lite av vad loppet innebar så fick vi klättra vi över väggar, vi kröp under väggar/nät, sprang upp och ner i skogen på smala stigar och över stock och sten. Vi bar säckar och stockar, balanserade över balansbräda, vi vadade genom lera, sprang därefter en sträcka alldeles leriga och gosiga och fick sen äntligen ett dopp i plurret för att tvätta bort leran. Väl uppe ur badet så var det bara att ösa vidare och upp för en liten slalombacke. Och som avslutning så skulle vi springa uppför en hög vägg på ca.4,5 meter. Och inför en massa publik så tog vi oss an den läskiga väggen, jag släppte alla tankar och bara sprang. Väl där uppe så väntade maken och svågern som hjälpte mig upp den sista biten. Men jag gjorde det och jag är så stolt över mig själv!!

Jag är ingen tävlingsmänniska och har väl egentligen aldrig tänkt att springa ett sånt här lopp. Min man däremot är tvärtom, han har sprungit några lopp och varit med i olika tävlingar. En riktig tävlingsmänniska med ett rejält pannben. Och det skadar verkligen inte att ha honom med sig som en energi-injektion.

Jag försökte att inte tänka så mycket utan att bara köra på. Tvekade lite på andra hindret men sen öste jag på och direkt när jag kom till ett hinder jag visste att jag inte klarade så sprang jag straff-rundan utan att lägga för mycket tanke i att jag inte klarade ordinarie hindret. Annars skulle jag vara väldigt besviken på mig själv för det och det har tidigare fått mig att inte delta i sånt här. Men jag har vuxit så mycket de senaste åren och tack vare min operation och mitt sätt att leva idag så orkade jag genomföra ett sånt här lopp. Man kan mer än man tror, glöm inte det!

Som belöning så hade vi bokat in oss på ett pensionat för natten. Så efter en dusch så åkte vi och käkade middag och fyllde upp vätskebalansen med ett välförtjänt glas vin eller två. Vi var väldigt trötta efter att ha gått upp tidigt, suttit i bilen några timmar och sprungit loppet så försökte vi att inte somna redan innan halv sju 😆
Vi satte oss ute vid vattnet och njöt av solen och de fina omgivningarna. Gick en liten promenad för att sen ta tidig kväll ändå.

Vi vaknade upp till finfint väder och vi åt frukost ute på terrassen innan vi drog hemåt Dalarna igen.

Ska sägas att resten av söndagen spenderades i soffan med serier, men det var vi värda.
Så det blev en rolig och trevlig helg tillsammans med maken, svägerskan och svågern ☀

Vi började nästan direkt prata om att springa ett till lopp redan i höst 😆
To be continued…