Jag har sprungit 1 mil… 1 MIL 🥳

Känns faktiskt helt overkligt! Det har väl alltid varit en dröm att fixa milen men har aldrig riktigt ens försökt att fixa den heller. Var på god väg 2017 då jag körde en del löpning och sprang 7 km en gång men la sen ner det helt. Har ju också haft problem med knäna så länge jag kan minnas vilket också satt käppar i hjulet.

Men nu jäklar alltså…. Hinderbanan 8 km för några veckor sen och nu löptränar vi ca 3 gånger i veckan. Vi bestämde oss bara för att köra vidare efter loppet så vi sprang lite lugnt två dagar efter, nästa pass efter det blev intervaller och då kände jag hur stark jag faktiskt var och då helgen efter loppet så gav jag mig ut på en vända med målet att springa 8 km. Ville sätta ett mål jag trodde att jag skulle fixa. 8 km var ju hinderbanan så den sträckan skulle jag väl fixa tänkte jag.

Så jag gav mig ut med musik i öronen och körde på i ett bra tempo en kilometer i taget. När jag kom över 6 km så kände jag mig fortfarande pigg, så jag började peppa mig själv att köra vidare och började fundera på milen. 7 km… Fortfarande pigg. Här kommer nu en lång uppförsbacke, fokuserade på att ligga kvar i samma tempo och att andas ordentligt. 8 km nej men alltså jag är pigg… Här börjar det kännas lite tyngre fram till 9:e kilometern. Men nu var målet tydligt, jag skulle bara fixa det!

Sista kilometern kändes lite tung men ändå inte och jag kunde faktiskt ösa på lite på slutet för jag såg ju tiden och hur jag närmade mig 10 km på min klocka… Och jag gjorde det… 1 mil. Gud va stolt jag var ☺️ Kom nästan ”flygandes” hem på gården. Och alltså wow, jag gör det på 1h och 44 sekunder… Nästan under timmen och detta gör jag första gången jag försöker 😎✌️💪 Jag blev faktiskt lite rörd över min presentation. Helt galet vad man faktiskt kan!

Så vi kör på med samma upplägg men denna veckan kan jag säga att jag känner mig extremt tung och långsam. Vi har varit väldigt trötta oxå så det har blivit nån promenad istället. I förrgår var det dock dags, får inte gå för länge mellan gångerna. Kände mig loj och satsade på 3,5 km men väl ute med sällskap av älsklingen, musik och små trix för att lura hjärnan så blev det 5 km i alla fall. Förra helgen var lika, vi skulle springa 5 km ”fort” och det kan jag inte säga att det inte kändes som jag sprang. Men kom hem och hade typ bästa tiden hittills på 5 km 😅 Ibland är det verkligen bra med klockan som reggar träningen för annars skulle jag tro jag blev sämre och sämre 😬

Vi har son plan att springa något lopp i augusti så det gäller att inte slöa ner sig totalt på semestern 😅

Så kom ihåg att du kan mer än du tror. Vad det än gäller och det är aldrig försent att prova!
Hälsningar Maria 38 år, som alltså nyligen sprang sin första mil i hela sitt liv 💪😎✌️

Kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Fler inlägg