Hej!

Jag opererades alltså den 18 oktober 2017. Den 19 oktober var jag hemma igen. Lite omtumlad, men väldigt glad och tacksam att jag var över första ”kullen”. Jag var peppad och inställd på hårt jobb framöver. Den första veckan efter operationen var härlig. Jag kommer ihåg att jag vaknade glad varje dag, hade ingen ånger alls utan kände bara massa styrka inför framtiden.

 

Hemma i soffan med sugrör i högsta hugg.

 

Jag var hemma. Sjukskriven på heltid. Det behöver man VERKLIGEN första tiden. All vaken tid går åt att äta, känns det som. En måltid tar 45-60 minuter. Sedan ska man börja dricka innan nästa måltid. Och så var det igång igen. Jag skulle aldrig hunnit jobba. Dessutom var jag inte speciellt stark. I psyket var jag stark men kroppen kände av den minskade energiintag som jag numer hade. Och att läka efter en operationer tar också mycket mer energi från kroppen vilket också kan förklara den trötthet/matthet som jag kände.

 

Här är jag på en promenad efter barn-lämning. Jag ser verkligen hur glad jag ser ut…

 

Trött var jag. Vilade mycket. Kommer ihåg att jag vid något tillfälle kände tröttheten så tydligt i mina överarmar. Orkade inte riktigt hålla dem uppe när jag kammade håret. De föll liksom ner igen, av trötthet. Märklig känsla. Men det gick över efter någon vecka. Jag kommer ihåg att jag blev rädd för muskelförtvining då. Vi hade blivit varnade för det, att nu när kroppen bränner så mycket energi, så finns risken att kroppen även förbränner muskler. Det är därför det är så viktigt att röra på sig, träna sina muskler och öven att tillföra mycket protein i kosten. Så proteinpulver, kvarg och ägg försökte jag få i mig till varje måltid. Även mixa ner ägg, fisk, kyckling och färs i sopporna.

 

 

Överst: Keldasoppa Toscansk med medmixad köttfärs. Underst: Pumpasoppa med kvarg och chiliolja.

 

Mina dagar såg ut så här:

kl 06-07 smoothie/filmjölk m kanel. Åt sakta med sked, tillsammans med mina barni soffan. Barn-TV, filt över benen. Långsamt intag.

Sedan gick jag och lämnade barnen på skola/förskola. Och så gick jag en lång promenad. Gick inte snabbt, men försökte gå en runda på 15-20 min. Mer än så orkade jag inte första veckan. Vatten med sugrör i soffan när jag kom tillbaka.

kl 09 Smoothie av något slag. Långsamt med sked. Cirka 1dl. Det tog ungefär 45 min att få i sig. Vatten efteråt. Sugrör i glasflaska.

kl 12 Lunch. Soppa

kl 15 Mellanmål. Smoothie igen.

kl 17.20 Middag. Soppa.

kl 20.30 Kvällsmål. Smoothie igen. 🙂

 

Smoothiedags…

 

Vatten till och efter alla måltider. Under flytkosten fick vi dricka till maten. Annars gäller sedan och för alltid: INGEN DRYCK TILL MATEN! Om man dricker med mat så kan man skölja ner maten till tarmen och således så orkar man äta mer. Det är en av de gyllene regler som jag som överviktsopererad följer.

All mat var flytande. Det fick inte vara tjockare än att det kunde passera genom ett vanligt sugrör. Det blev mycket smoothies. Ibland färdigköpta och då spädde jag dem ofta med lite mjölk. Ibland hemgjorda med kvarg, mjölk, mixade bär/osötad äppelmos m kanel. Alla måltider hade proteinpulver utblandat i sig. Jag åt cirka 100-150ml/måltid. Ibland orkade jag inte äta upp allt. Jag provade kaffe men kaffe smakade inte som vanligt. Då blev jag ledsen, det minns jag. Jag älskar ju kaffe… tänk om jag aldrig skulle gilla det igen. Men det gör jag! Nu dricker jag kaffe som aldrig förr, men det tog nog några månader innan jag faktiskt tyckte det var lika gott igen.

 

Kopp kaffe och jag..

 

Jag satt mestadels framför TVn och åt, då var det lättare att äta långsamt. Satt rakt upp i soffan med en högre barnstol framför mig som ”bord”. Jag kunde inte mjuksitta slängd i soffan och äta som jag numer kan. Det gjorde för ont. Jag var tvungen att sitta upprätt och äta mycket mycket långsamt. Ibland fick jag pausa fler minuter mellan klunkarna/tuggorna. Ibland blev jag öm i magen om jag tog en för stor klunk. Tog T OxyNorm (morfin) någon gång den första veckan, sedan behövde jag inte den mer.

 

Som jag beskrivit innan, så hade jag förberett tre stora kastruller med proteinrik soppa. De var goda, absolut, men jag tröttnade snabbt. Jag åt dessa två-tre gånger per dag så till slut sa det bara stopp. Ville inte ha dem mer och de åkte ut i vasken. Så lyssna på mig.. gör någon pytteliten portion av hemmagjord soppa, för det är ju väldigt gott med hemmagjord soppa. Men gör inte mer. Kör på färdigköpt på resten och variera smakerna på det sättet.

 

En gång gjorde jag egen juice på äpple, apelsin, morot och ingefära. Det ska vi inte dricka som vana, då det är väldigt sött och proteinfattigt. Men jag var så trött på smoothie så jag var tvungen att prova något annat. Den var gooood!

 

I soffan satt jag mest, som sagt. Min fina katt höll mig sällskap. Och det var härligt att ha honom värmande mig i knät.

 

Vår Caesar. Han värmde mina ben gott i soffan.

 

Frös gjorde jag! Startade brasa i öppna spisen nästan varje dag. Usch som jag frös. Satt mest stilla så det kan förklara det, men också läkningen i kroppen samt den energifattiga kost som jag numer intog (svårt att få i sig mycket kalorier på flytande kost) ökade ju förbränningen massor i kroppen och då fryser man ofta. Så jag hade kläder och extratröja, dubbla strumpor, inneskor och gärna en eller två filtar på mig också… 🙂

Stygnen kliade lite på magen. Hade kontakt med mina op-kompisar via en tråd i Messenger. Det var skönt, att kunna stötta varandra och tipsa om olika saker. Började bli sugen på viss mat (i början var jag inte hungrigå eller sugen på något) såsom gurka, ost, knäckebröd, lax, potatis…

 

Snart hade första veckan gått. En sjuksköterska från Aleris ringde upp mig för att höra hur det gick. Jag skulle berätta om jag klarade komma upp i rekommenderad västkenivå på 1500ml per dag (inklusive vatten och flytande kost). Det gjorde jag. Jag hade en lapp i köket där jag skrev upp allt intag.

 

 

Jag fick ta ett Klyx en gång och Microlax någon gång, för magen var inte riktig igång. Kanske inte så konstigt med tanke på att man bara åt flytande kost och i princip inga fibrer alls.

Jag var glad och tacksam att allt gått så bra. Jag var peppad inför framtiden. Nu var jag på god väg nedåt i vikt. Till operationen hade jag minskat 8kg i vikt och nu en vecka efter operationen stod vågen på 105,4. Totalt hade jag gått ner nästan 10 kg och jag kunde inte vara gladare…

 

Imorgon kommer ett dagsboksinlägg från 25/10-17. Jag kallar dem TBT (TillBakaTill). Jag var flitig på dagboksskrivande i början och imorgon delar jag med mig av ett sådant. Håll utkik, det kommer fler sådana!

Ha en fin söndag alla fina!

Louise

 

 

 

Kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Fler inlägg

This error message is only visible to WordPress admins
Error: Cannot add access token directly to the shortcode.