Dagen efter operationen, del 1

19 oktober 2017. Dagen efter operationen. Äntligen var jag liiite piggare. Den förlamande trötthet som infann sig på operationsdagen var bättre. Lite illamående fortfarande. Lite ont av gasen, i axlarna. En dusch var fantastisk. Fick mina egna kläder och kände mig ganska normal.

Jag är så glad att jag skrivit dagbok under denna resa, mycket glömmer man, och det är så kul att gå tillbaka och läsa om mina känslor och tankar.

På morgonen efter duschen var det dags för frukost. Haha. Frukost. Vi samlades alla i fikarummet. Där satt vi hålögda men glada. Alla hade droppställningar med sig och vi satt tillsammans och skulle försöka äta.

Jag fick en skål med filmjölk med kanel. En tesked att äta med. Äta.. haha. Man kan inte äta. Man kan doppa sin tesked i filmjölken och försiktigt slicka av innehållet. En skål med 1 dl filmjölk skulle ta 2 timmar att avsluta, men jag klarade bara 3 msk.

Sedan gick vi stapplade tillbaka till sängarna, vilade en stund. Jag tittade på paddan en sväng och sedan skulle vi packa ihop våra saker.

Jag minns att jag tittade på Wahlgrens Värld. Vi mådde alla rätt bra. Jag hade inte alls ont på magen, jag hade inför operationen bett om att få stygn istället för agraffer. Agraffer är som häftstift som man ”syr” ihop operationssåren med. Jag vet inte varför egentligen, men erfarenheten som barnmorska/sjuksköterska sa mig att stygn ger finare ärr. Jag vet nu i efterhand inte om det stämmer. Jag har väldigt fina ärr men det tycker jag de andra också verkar ha, de som fick agraffer.

Men en positiv sak var att jag inte hade så ont på magen, om det nu kan ha att göra med det? De andra tjejerna på mitt rum sa att de bara kunnat ligga på rygg under natten för det stack till när de försökte ligga på sidan. jag kunde ligga både på sidan och magen och sov därför rätt bra på natten. I vilket fall, jag är glad för mina stygn.

Klockan 11 sågs vi igen i fikarummet. Sakerna var ihoppackade och sängen bäddades till nästa gäng som kom för operation den dagen. Vi fick smoothie. Och jag klarade få i mig 150 ml av den. Bra va?

Vi fick tabletter med oss hem. Vi fick mycket skriftlig info. Vi fick telefonnummer att ringa om det hände något. Vi fick mycket bra info av ssk Frida. Vi minimage-kompisar bytte kontaktuppgifter och startade en Messenger-tråd tillsammans. Jag mådde bra. Mådde riktigt bra. Visst, lite mörbultad kände jag mig och fortfarande trött. Men jag mådde bra!

Vi fick även lunch sedan efter ett tag. Det serverades kalv- och morotssoppa och den var ljuvlig. Minns fortfarande smaken. Hur kan en sjukhussoppa smaka så bra? Mums. Jag doppade bara skeden i och slickade av. Riktiga klunkar gick absolut inte att ta. Men jag klarade det.

Läkaren Kamran satt hos oss och gick igenom allt med oss. Han berättade om skräckexempel när nyopererade struntade i rekommendationer och åt fast mat för snabbt. han gick igenom jourtelefonnummer och mediciner. han pratade lite preventivmedel och där fick jag hjälpa till lite, om vad som är bra och inte bra. Som opererad rekommenderas man inte ta preventivmedel som är i tablettform. Upptaget i tarmen är inte längre detsamma och risken är att man inte får det skydd man ska ha.

Man rekommenderas tex p-stav, spiral eller p-ring/p-plåster. För oss överviktiga är dock spiral eller p-stav bäst så ring/plåster inte ges till de som är för överviktiga. Lite sådant berättade jag om, för det hade jag bättre koll på än läkaren. Det är mycket viktigt med ett bra preventivmedel efter operationen. Om man inte varit så fertil innan, på grund av sin övervikt, så blir man kanske det nu, när vikten börjar rasa. Och vi rekommenderas inte bli gravida det första året efter en operation.

Snart var klockan över 12 och vi skulle skrivas ut. Min älskade Micke skulle hämta mig i Kristianstad och sedan skulle jag hem till vardagen. Imorgon kommer del 2 av Dagen efter operationen.

Hoppas ni har en fin dag. Njut i solen, här i Skåne är det varmt och underbart. Hör av er om ni undrar något.

kramar till tusen

Louise