Kort svar:

NEJ!

Men ni ska få ett lite längre svar, jag lovar!

Jag får den frågan rätt ofta. Om jag ångrar min Sleeve Gastrectomy? Finns det någonting som den gjort så att mitt liv är lite sämre än innan? Man undrar också om jag någonsin saknar att inte kunde äta mycket, när något är extra gott. Eller att inte kunna dricka till maten.

Jag var också rädd att något skulle bli negativt.

När man gör en sådan här stor förändring i livet, så är man ju så klart rädd. Annat vore konstigt! Rädd för att få riktigt svåra komplikationer och rädd att man kommer ångra sig lite, för att det är så mycket förändringar som man måste göra. Men för min del är dessa förändringar verkligen en pyttesak i jämförelse med allt positivt som kommit ur den.

Allt det positiva!

Sover bättre, väger mindre, kläder är kul, orkar mer, får plats i en gunga och rutschkana, skäms inte, behöver inte skämmas när jag ska tränga mig förbi någon, har inte ont i knät, tänker inte på min kropp längre, gladare, ingen ångest, njuter av mat ännu mer, njuter mer, kan sitta i min mans knä, kan ha alla kläder som finns i butiker (kan välja)… osv osv…

Negativt?

Måste sköta mig avseende mina regler (men det har verkligen blivit en rutin för mig, så det är inte jobbigt alls)

Måste tänka i ”framtiden” lite mer: var är jag nästa gång det är dags för mat? behöver jag förbereda ett mellanmål att ta med?

Och så de två saker som folk undrar mest om:

Inte dricka till maten?

Detta är verkligen en icke-fråga för mig. Jag trodde att det skulle bli svårt, allt druckit mycket när jag ätit. Förr. Men nu saknar jag det inte alls. Jag lovar. Inte alls! Vande av mig med det under flytperioden med Modifast innan operationen. Och sedan bestämde jag mig bara. Jag vet att många fuskar med detta, och det är säkert ingen fara, om man är noga med alla andra regler. Men för mig var det ganska lätt.

Sakna att inte äta mycket.

Detta är nog de flestas oro. Att inte kunna njuta av mycket mat när det är extra gott. Även jag undrade detta innan operationen. Men JAG LOVAR, detta blir inget problem. Jag kan nu ibland lägga upp mer mat än jag kommer orka. Glömmer liksom bort mig lite. Eller tror att jag kommer orka mer, så är det nog allra oftast.

Detta kan gälla allt ifrån smörgåstårta till glass eller pizza. Ofta är det sådan lite snuskig, kladdig mat. Sällan sallad:-)

Men sedan händer en sak alltid. Jag orkar inte mer. Alltså när jag ätit lagom mycket av den goda maten, så vill jag inte ha mer. Det blir verkligen så, det blir fysiskt. Orkar. Inte. En. Tugga. Till. Hade inte kunnat få ner en tugga till, även om jag fått pengar för det.

Det är verkligen svårt att förklara. För detta hände alltså aldrig förr i livet. Känner ni igen er? Hur mätt jag än var (var oftast inte alls mätt) så kunde jag absolut få ner ett par tuggor till, om det var supergott. Tömde alltid tallriken. Alltid! Men nu? Går inte. Brukar jämföra med om man ätit en hel pizza och sedan kommer någon och erbjuder en bit paj också. Men helt ärligt, det går inte att jämföra på det sättet.

För det hade varit möjligt förr, att äta en hel pizza och bit paj efteråt. Och nu går det absolut inte att få ner en enda tugga till, efter t ex två slicear pizza.

Så ångrar jag mig?

Nej, inget. Jag ångrar mig aldrig. Har aldrig tänkt en tanke, att jag ångrar mig. Livet är tusen gånger lättare nu, så vad är det att ångra?

Ha en fin dag!

Kram

Louise

Kommentarer

Samma här!❤️
Imorgon ska vi börjar träna tillsammans på jobbet. Jag bara, ok!😂
Hade inte hänt för 1 år sedan..
Nu som smal kan man komma med usel kondition och inte skämmas för det..😅 konstigt är det, å så härligt! 😘

Ja precis så är det. Nu kan jag erkänna att träning är tråkigt och chips är gott. Innan skulle jag aldrig erkänna det!
Kram
Louise

Skönt att läsa detta inlägg! Är sjukt nervös, op om 12 dagar!
Men du svarade på dom frågor som jag tänkt på. Och det du skriver låter så rätt! Kram

Ångrar inte mitt beslut, op 2 september. Nytt tänk bara att man måste ha ett mellis i fickan hela tiden. För helt plötsligt så måste jag fylla på med något. Det går inte att tro att jag klarar mig 2 eller 3 timmar, för det kommer så plötsligt att nu vill jag ha något.

Ja det är konstigt, men det blir det nya livet att tänka så. Jobbar sent idag och har packat med mig både lunch, em-mellanmål och middag till jobbet!
Kram Louise

Håller med fast jag bara är på 7:e veckan efter min operation😊 och har långt kvar till målvikt, men är så nöjd med min operation och mår så bra!

Med vänlig hälsning, Katarina Svensén

Snubblade in här och är inte så van vid att skriva på forum..men du ser så glad ut och jag känner igen mig i mycket av det du skrivit. jag står i väntan på operation och har varit helt inställd på att det är typ den enda lösningen. Jag har prövat allt och efter varje kur går jag upp lite extra.. Men nu när det närmar sig börjar jag bli rädd. Och det är löjliga saker jag är rädd för. Kommer jag inte kunna gå ut och äta? Hur hängigt kommer mitt skinn bli? Och framför allt, jag som är så oorganiserad, kommer jag klara alla rutiner?
Tack för ordet!

Åh Kristina, jag förstår verkligen dina tankar men det kommer gå så bra. Visst ändrar man lite rutiner i livet och visst har jag hängigt skinn på vissa ställe men att orka mer, ha vanliga kläder och att trivas gör att allt är värt det! Stor kram Louise

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Fler inlägg

This error message is only visible to WordPress admins
Error: Cannot add access token directly to the shortcode.