Hej på er!

Det här med att hitta motivationen och skapa någon form av rutin senaste tiden har liksom fallit helt bort för mig. Därav den låga aktiviteten här. Jag försöker hålla samma rutiner jag hade första veckorna efter min operation, men det är svårt. Riktigt svårt.

 

Jag har liksom fallit tillbaka till det gamla

Jag kommer på mig själv alltför ofta med att slarva med både mat och vatten. Äter 3-4 ggr per dag istället för sju som jag gjorde i början, och får i mig max 1 liter vatten om dagen – vilket inte alls är bra. Jag struntar helt i mina mellanmål och jag känner inte ofta i själva magen att jag är hungrig, utan det är mer huvudet som påminner mig genom värk att det är dags att äta eller dricka. Tyvärr har det blivit fel slags mat som valts ibland när hungern är för stor och jag behöver något snabbt. Inte alls proteinrikt, inte alls näringsrikt, inget alls som är bra – utan snabbt och enkelt för att få någon form av energi. Energi för att orka liiiiite lite till av dagen. Jag faller tillbaka gång på gång till ett slags destruktivt beteende, som inte gynnade mig speciellt bra innan operationen heller.

Det påverkar mig inte bara fysiskt

Det som påverkar mig mest är ju inte alls det fysiska, även om det också påverkas. Konstigt nog så orkar kroppen med ganska bra, trotts dåligt intag av mat och vatten. Man jobbar sig igenom arbetsdagen utan problem, men kommer hem och är helt utmattad och trött. Det som då blir mest lidande är mitt psykiska jag. Jag blir otrevlig, deppig, får dumma tankar, sover dålig, blivit otroligt glömsk – ja, nu hör ju. Det är ett under att min sambo står ut med mig ibland. 

I början av den här resan var jag extremt noga och duktig med allt. Jag tog min magmedicin varje dag, jag tog mina vitaminer, hade koll på vattnet, åt mina mellanmål, tog en promenad varje dag. Alla de bra sakerna har liksom bara försvunnit. Jag glömmer bort min medicin, slarvar med mina vitaminer och tar dem kanske en gång i veckan, äter inga mellanmål och går inga promenader. Det hjälper ju inte heller att vågen står stilla, igen, och att håret börjar falla av. Jag visste ju att båda de sakerna skulle ske, men jag visste inte hur mycket det skulle påverka mig när det väl hände.

Det är dags att sätta ner foten och göra rätt

Under de senaste två veckorna nu har jag försökt, om än med små steg, att starta om och göra rätt. En liten sak i taget.

  • Vi började med att göra matlådor för hela veckan här hemma och portionera ut dem till lagom mängd á max 2 dl per matlåda, och det har fungerat riktigt bra!
  • Jag har också försökt senaste veckan med att försöka få i mig mer vätska genom att alltid ha en vattenflaska till hands och sippa hela tiden, och det har också fungerat bra.
  • Sen, i förrgår, köpte jag mig faktiskt en dosett. Trodde ALDRIG att jag skulle köpa det, men nu har jag köpt en och delat upp mina vitaminer och magmedicin så att jag inte ska glömma dem. Det har fungerat i två dagar nu iallafall, haha.

Men hörrni, MATLÅDOR. Vilken jädra grej. Jag trodde jag skulle hata det, för jag älskar ju att laga mat. Men de två senaste söndagarna har jag och min sambo lagat och portionerat ut hela veckans (mån-fre) mat. Det är så himla smidigt! Jag behöver inte oroa mig för att jag ska få i mig för mycket, eftersom jag mäter ut lagom mängd mat, och jag behöver inte stressa utan kan ägna min tid innan/efter jobb till att träna, umgås, varva ner osv.

Idag gjorde vi fyra olika maträtter, och i mina matlådor portionerade jag upp:

  • Panerad torsk (en halv filé i varje matlåda) med tre små färskpotatis och stuvad spenat.
  • 1 dl kyckling- och zucchinigryta med 0,5 dl matvete.
  • 1 dl köttgryta med två och en halv färskpotatis.
  • 2 dl pastagratäng med broccoli.

Jag ska även fixa i ordning mina mellanmål som får bli tonfiskröra med selleri och morotsstavar, skinkrullar med oststavar i och over nigt oats. Den här kommande veckan ska bli sååååå bra!

Snart är det äntligen semester

Om en vecka går jag på semester i tre veckor. Under dessa tre veckor ska jag verkligen ta tillfället i akt att varva ner och hitta tillbaka på allvar. Jag behöver det. Jag ska försöka att få igång bloggen på riktigt igen, jag måste bara få igång mig själv lite först. Så ha lite tålamod… Kolla gärna in min instagram sålänge! 🙂

/Jasmine

Kommentarer

Tack!!!
Trodde bara det var jag, inte för jag önskar att nån annan faller, men man skäms så mkt att man inte ens erkänner för sig själv.,
Efter att ha läst ditt inlägg, inser jag att ”gör om gör rätt” inte är försent, och nu känner jag mig riktigt peppad!! Heja oss, en dag i taget, trevlig sommar! 😊

0

Men åh, tack snälla snälla du! Det är inte försent, så verkligen heja oss! Trevlig sommar till dig också 😍

0

Snyggt jobbat med matlådorna! Ibland faller man och det är okej. Aldrig försent att ta tag i sig igen. Var rädd om dig och bra att du köpt dosett till vitaminerna!

0

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Fler inlägg